Weronica Larsson

Tjoo på er!
Hoppas allt är bra med dom läsare jag har kvar.

Här går livet lite segt nu. Mycket press från alla håll och jag mår jätte kasst av detta. Sjukskrivningen har gått ut så jag går på nå program som fk och af hittat på. Som tur är fick jag vara kvar på bergsgården ett tag till.
Trivs så himla bra där och det gör ont i hjärtat att veta att det kanske inte blir en längre tid där =(

Pga all stress och ångest som härjar runt inom mej så har jag fått öka dosen på en av mina tabletter. En lugnande/stämningshöjande tablett som jag tar på kvällen. Ökade den för några dagar sedan så jag är verkligen matt och extra känslig.

Tycker att allt är en kamp. Har gått med ett pokerface ett bra tag nu för att inte visa omgivningen hur jag mår, vill inte tunga andra med mina problem. Är expert på att hålla allt för mej själv. Men för ca en vecka sen gick det inte längre att hålla upp fasaden.
Får så himla dåligt samvete av att "tynga" ner mina älskade med mina problem.

Men nån gång måste det ju vända!

Anledningen till att det vart dåligt med bloggande är just att jag inte hittar någon motivation till att skriva. Men nu har en vän sagt till mej att jag kanske mår bättre av att skriva av mej lite. Så jag gör väl ett försök!
Kram♥