Weronica Larsson

Tjoo
Jag är verkligen dålig på att uppdatera min blogg
Ska ännu en gång försöka bättra mej.
Vad har hänt sdean sist då tro.
Börjar väl med hästarna. Hannes har inte gjort så mycket mer än promenader. Inte dragit något mer. Har ju varit så kallt så man har ju inte pallat att vara ute.
Gino har ju haft problem med små skorpor över hela kroppen. Vetten kom ut ochkikade på detta och sa att det är våteksem han har. Här har man själv bestämt att han skulle gå utan täcke i tron att det skulle vara det bästa för hästen. Men så fel jag hade.
Så för att lättare kunna behandla honom så tyckte vet att jag skulle raka honom.
Tänkte jag. Han fick ju dubbla doser med lugnande bara för att vi skulle kunna raka hans kvä på kliniken.
Vet skrev iaf ut en lugnande salva jag skulle lägga under tungan på honom.
Zandra va med och hjälpte mej med rakandet. Först trodde vi inte att salvan skulle göra nån verkan. Men efter ett tag blev vi rädda för att det gjort FÖR mycket värkan. Gino snarkade och sov så gott så.
Vi hade en varsin klippmaskin så det gick ganska fort. Försökte raka benen åxå men då kom det en snabb spark. Så hur dom ska behandlas vet jag inte riktigt än.
Så nu har Gino varit rakad någon vecka och blivit behandlad med salvor mårgon och kväll. Tycker att han börjar bli lite bättre iaf. Hade tänkt att bada honom så fort som den värsta kylan försvann, men det verkar inte vilja bli nå varmt.
Benen får jag nog försöka tvätta oavsett om det är -20 grader. För det är dom som är värst nu.
Som ni hör har Gino inte haft det så lätt ett tag nu. Ridning har man inte ens kunnat tänka på. Har räckt med att hålla handen 1dm från hans rygg så har rumpan kommit mot mej.
Nu går det iaf att borsta kroppen på honom utan att riskera livet. Men det är jobbigt att veta att det värsta med benen är kvar.
Jumjum har mest stått och degat. Jag har inte haft energin till att lägga ner mej något på honom nu. Gino har tagit all min ork och energi. Sen har det ju varit svinkallt så rida står inte höhst upp på "Att göra" listan.

Jobbar gör jag fortfarande inte och det verkar inte som att jag kommer igång iår igen. Har varit på möte med FK där vi pratade lite om hur mitt liv ser ut och vad som kommer att vara bästa behandlingen för mej. Hon lovar mej att hon kommer göra allt för att jag ska få börja på Bergsgården igen. Det är jag jätte glad för. Men så måste hon skicka en remiss till afs(något program) och sedan ska dom ta ett beslut om ett möte med mej och alla inblandade. Så det är det som jag väntar på nu. Längtar verkligen tillbaka till Bergsgården och alla goa människor där.

Nu ska ni inte tro att det vart lugnt här emellan. OH nej.
1advent spenderade jag och Harry på djurdjukhuset. Han kom ivägen mellan Lukas och maten och Lukas mat är helig. Harry fick sej ett hugg över ögat och började skrika. Då flyger vår egna ordningvakt fram (Pimpen) och blir sur för att Harry skriker så.
Bettet såg först inte så farligt ut. Men sedan började det blöda i dom två hålen det blev. Ell lite djupare i ögontvån sedan ett mindre under ögat. Jag såg inga märken på själva ögat men bestämde mej dirket att ringa till akuten. Så dit åkte vi i snöstormen och satt och väntade en bra stund innan vi fick komma in. Harry skötte sej jätte bra i väntrummet. Men så fort vetten kom så blev han lite morsk. Pga det så fick han ha en söt liten minimini munkorg på sej. Lite lagom manlig så ;)
Det va som tur va inga skador på själva ögat och vi fick snabbt åka hem igen. Har inte haft några problem alls, har bara behövt att tvätta såren och hålla dom öppna. Nu är det jätte fint.
Det lite komiska i detta är att på dagen för 1år sedan så va Harry inne på akuten även då för att han varit i slagsmål. Så nästa år kanske jag ska förboka en tid på akuten till advent ;) Han är en liten slagskämpe ♥
Nu har jag gått igeom lite av vad som hänt iaf. Får väl se om det dyker upp mer.

Harry och jag inne på djursjukhuset. Trots att han är en slagskämpe så är han bra söt ♥